.

Hela benet gör ont för tillfället. Det känns som om herr Doktor missat något eller prickat något fel för jag har ont på ställen som jag inte visste existerade, men jag antar att det ska vara så. Typ. Det värsta med hela den här ont-i-knät-historien är ändå att jag är så sjukt uttråkad. Jag har verkligen idétorka och vet inte alls hur jag skall underhålla mig själv. Helgen har varit helt okej eftersom Ola har varit hemma, men han åker ju tillbaka till Revingehed snart och vem ska då ta hand om mig? Jag är fan invalid, kan knappt ta mig in eller ut ur en bil, ännu mindre köra den.. Men jag ser lite ljus i slutet av tunneln iaf - sjukgymnastiken börjar gå bättre, kan böja lite mer på benet idag iaf. Men jag har fortfarande ont. Inte okej. Hade jag mått bra idag så hade jag nog masat mig till skolan imorgon, hellre det än att sitta hemma ensam. Morgonens äventyr till brunchen på Systrar och Bröder avskräckte mig dock, får nog stanna hemma tills på onsdag eller torsdag, klarar knappt av att gå 200 meter ju..
Men till något annat; idag är det Alla hjärtans dag. Ni vet redan vad jag tycker om denna morbida dag om ni läst tidigare inlägg, men jag måste ändå erkänna att jag blev lite glad imorse när mamma gav mig en hiskligt lila kudde att vila benet på. "Bara för din skull, hjärtat". Tack, mamma! Mysig är den iaf. Av Ola har inget trillat in dock, men det gör inget och det vet han om.
Nu känner jag att smärtan börjar bulta i benet små vänner, och därför är det dags för mig att ta ett litet piller igen och sen så får vi se vad resten av dagen bjuder på. Kanske ett besök av Ola? Tror inte att han kan hålla sig borta hela dagen..