Vem fan sa att fysik var tråkigt?? xD

Henry var helt detroniserad. Ända sedan han var en liten milli-Henry hade han attraherats av den sköna fröken Tesla, men hade alltid blivit repellerad.

Ikväll skulle Henry gå till den årliga impedansen och fråga Tesla om de inte kunde extrapolera, eftersom han var trött på att ägna sig åt självinduktion.

När han kommit till impedansen kände han spänningen stiga medan algoritmen dunkade och monotonerna vällde ur högtalarna. Var fanns Tesla? Skulle hon överhuvud taget dyka upp?

Plötsligt slog hans Hertz en Volt och gick nästan över till likström. Han såg den undersköna fröken Tesla glida in med vågrörelse. Henrys impuls ökade. Efter en liten stund rättade han till ellipsen och bjöd upp Tesla till nästa impedans.

"Jag gitter egentligen inte, men okej, men bara två perioder då," sade hon.

Henry kände den vanliga fasförskjutningen mellan dem när de oscillerade tillsammans och repulsionen var lika påtaglig som vanligt. När den andra perioden började kände han att den var mer lågfrekvent och han tog mod till sig. Nu när avståndet decimerats kunde han för första gången känna hennes värmekapacititet. Han lät händerna glida ner på hennes endoterma delar, samtidigt som han blåste svagt och förförande i hennes mikrofon. Med ens kände han kompabiliteten komma.

De fluktuerade i fas i en fullständigt harmonisk svängningsrörelse med varandra. Henry kände nu att hans laddning var ganska stor och att hans drossel antog fast fas mer och mer.

Efter impedansen tog han med sig Tesla på sin megacykel av märket Fahrrad och accelererade ut i sommarnatten. De åkte över Wheatstones brygga, förbi sinuskurvorna och stannade på ett magnetiskt fält vid en flytande ström. Attraherad av den undersköna Teslas karateristiska kurvor, fick Henry henne snart i ett superexiterat tillstånd. Hennes resistans föll snabbt ner till ett minimum.

De lade sig på jordpotentialen. Han ökade hennes frekvens och minskade hennes reluktans. Han drog fram sin divergerande banankontakt och pluggade in den i hennes sockel. Parallellkopplade, började han sedan kortsluta hennes shunt.

När Tesla befann sig i sin egenfrekvens började hennes Kronecker-delta att komma i periodiska sammandragningar. Hon gnydde: "Ohm, ohm, ohm, ohm..."resonansen närmade sig. Med sin anod rödglödgad och pulserande och hennes fält vibrerande i fas med hans, började shunten att nollsväva. Hon gick upp i kopplingsbrygga för att ta emot de sista stötarna. Fusionen närmade sig sitt kritiska läge. Henrys kropp spändes i en parabel, varvid han urladdade snabbt och tömdes på varenda elektron.

Tesla fylldes nu av Henrys fullkomlighet, och hon kände att Pythagoras, Greens, Stokes och Gauss satser inte var värda en Myon jämfört med Henrys.

De inducerade tillsammans hela natten och ingick i olika kopplingar tills Henrys magnet fick en mjuk kurva och förlorade sin fältstyrka. Efteråt försökte den bedårande fröken Tesla med självinduktion, med hjälp av en stavmagnet.

Så tillbringade de natten med att byta polaritet och blåsa varandras säkringar till Solenoiden gick upp och elektrolyste över de magnetiska fälten.


I survived

Typ. Dog gjrde jag ju inte iaf. Överlevde min sista tenta för det här året. Vet dock inte alls hur det gick. Efter tentan blev det ombyte, bussresa till Vildanden, pizza och sedan maskeradfest i en studenkorridor. Mysigt!
På måndag kommer resultaten för mekaniktentan ut.. Vet dock redan statistiken - 46 av 106 blev godkända. Hoppas verkligen att jag är en av dem..

Han sjunger aldrig den för mig

Men det gör inget. Han har åratal på sig <3



Uppehåll

Lika bra att jag säger det nu - kommer inte att ha mycket tid att blogga den här helgen. Imorgon så ska jag råplugga, sen kommer Emma och masserar mig (välbehövligt!). Efter det så ska jag skriva min sista tenta för det här året. Ypperligt! Är dock sjukt stressad just nu, är inte alls lika lugn som jag var förra veckan inför mekaniken.. Då hade jag insett att det är okej att kugga, tyvärr verkar det som om jag glömt bort det nu.
Efter tentan blir det middag med mina kära klasskamrater innan vi drar vidare till maskeradfesten på Vildanden. Kan inte bli annat än trevligt! (Dessutom får man ju en chans att glömma bort den katastrofala tentan). Vet dock inte riktigt vad jag ska ha på mig - min nya klänning och masken jag fick låna av Sophie eller ska jag vara gladiator? Hm, får sova på saken..
På lördag ska jag skriva min sista labbrapport och så blir det fika med Ola och Tove. Men Sophie och Lange, ni ska väl också med?!
Men iaf. detta är nog vad jag hinner med just nu, bloggar väl mer på söndag om jag har något att dela med mig av.
Puss på rumpan

Nördvarning. Igen.

"Om Isaac Newton istället hade suttit uppklättrad i äppelträdet och en odygdig gosse kastat upp ett nedfallet äpple i ändan på honom, så hade därmed tyngdlagen varit riktad åt andra hållet". Tage Danielsson

Satt och funderade över citatet. Kom dock fram till att det inte stämmer. Jag tror nämligen inte att Newton ens hade funderat på varför äpplet långt senare hade fallit tillbaka till marken på grund av gravitationskraften. Jag tror snarare att han hade postulerat tröghetslagen direkt med tanke på att äpplet fastnat i rumpan på honom.


Dubbelgångare?

Johan Thell. Eller ja, någon som är sjukt lik honom iaf. Var morgon på buss 171 mot Lund så står denna kille och väntar. Första morgonen jag såg honom var jag på väg fram för att hälsa. Han vänder sig om och tittar på mig men verkar inte känna igen mig. Han bara fortsätter titta ut i tomma luften.
Var morgon upprepas denna procedur. Om det varit Johan så hade han väl ändå hälsat? Tre år i samma klass varav ett halvår som ett par, han kan väl fan inte glömt hur jag ser ut?! (Det är inte lönt att påpeka att jag inte verkar känna igen honom heller xD).
Men iaf, likheten är slående. Är fortfarande misstänksam på om det inte han ändå.. Samma längd, stil, frisyr (om det är inte Johan så.. ni vet ju hur speciellt hans hår är), glasögon.. Nej, det är inte klokt hur likt det är. Men det kan väl inte vara han? Han, världens mest väluppfostrade tonåring, kan väl inte ignorera mig konstant varenda morgon? Nej, Johan Thell måste, hur läskig tanken än är, ha en dubbelgångare. Skumt.

Planeringsfreak?

Förmodligen. Passar väldigt bra iaf xD Men ändå, ni vet ju att jag lagt majoriteten av mitt sociala liv på hyllan fram tills tentaperioden är över? Ja, ni kan väl inte missat det iaf.. Så nu, f.r.o.m fredag, så är jag ledig! Typ. Planen var ju det iaf, men min almanacka börjar redan bli full! Jag förstår inte riktigt hur detta har gått till, men eftersom det är som det är så får ni säga till om det händer något spännande snart, för min kalender börjar sakna tomma ytor.. Och jag vill träffa folk ändå, kan ju inte låta lundalivet ta över helt, inte sant?

Har hittat ett nytt band också. Eller inte nytt-nytt, men nytt för mig. Muse.


Novischfesten

Hittade en gammal bild på mig och Julia från Novischfesten. Se detta som något nytt - det är ju faktiskt den första bilden jag lägger upp från mitt liv i Lund!


Inkonsekvens

- Ska vi ses ikväll?

Hmm, ja, jag pluggar ju egentligen och jag vet inte om jag klarar det.. Men samtidigt var det så länge sedan, känner att jag behöver ha kvar honom i mitt liv.. Han kan ju få komma om han vill.

- Nej, förresten, jag stannar hemma ikväll.

Vad nu? Skulle han inte komma precis? Satt ju och väntade och nu ställer han bara in? Inkonsekventa människa.. Men iofs, det är inte första gången.. Men det är synd, verkligen. Han hade kunnat förgylla min kväll. Istället får jag umgås med Benson, och han och jag är tyvärr inte så himla bundis.
Ringer upp honom, undrar varför det inte passar.

- Du behöver plugga.

No shit, Sherlock. Men jag kan faktiskt ta mig tid, denna höst är inte som den förra då allt gick åt helvete, det vet han. Men ja, kanske det är bäst så här, för jag vet verkligen inte hur jag hade reagerat om han helt plötsligt kom in genom dörren. Men jag tror att lyckan hade lyst igenom mest. Men jag vet inte, och kommer inte få veta på ett bra tag heller verkar det som.

-Hejdå

Ett kallare avsked har jag aldrig fått av honom. Det brukar vara längtan bakom rösten, kärleksfulla ord yttrade just för mig. Men ikväll var det annorlunda och jag frågar mig själv ännu en gång varför (?!) saker blev som de blev. Har inte några bra svar ikväll heller.

Han är inte som alla andra

Simon och jag pratade lite i telefon i dag gällande Gåsafesten som vi ska på om ca två veckor. Jag börjar prata om eftersläppet;

- Eftersläppet kostar typ 120 spänn..
- Oj, ja, det var typ mycket, då kostar säker middagen minst 300.
- Ja, det är klart, men senast när jag var med Tornanationerna så var det värt det
- Hm, kanske, men det är ju rätt dyrt.. Kan vi inte göra något annat i så fall?
- Hm, vet inte, är ju sugen på festen.. Vad hade du tänkt dig?
- Jo, du vet den där nya Twilight-filmen har ju premiär nu i november..
- Nej, du skojar!
- Vaddå? Jag vill se den!
- Hahaha!! *asgarv*
- Ehm.. det var lite gayvarning på det där va?
- Skojar du?!

Idag så är vädret pissetråkigt

Likaså mitt humör, men jag antar att det går över. Var i skolan idag som vanligt, hade fyra timmars repetition och sedan pluggade jag på gamla ex-tentor. Kommer suga fulkomligt på fredag. Men till maskeraden har jag iaf hittat något att ta på mig, alltså en sak mindre att oroa sig över.

Och det planeras just nu ett besök på nya IKEA :) Fredagen den 6e november så drar jag och ett lundagäng dit efter lunch. Joina om ni vill, det kan bli ett äventyr!

För att Lars säger det bättre än alla andra

Du springer aldrig ifatt när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent att säga som det är

Vi testar nya vägar som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans så jag säger det rakt ut

Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

Jag vet att det är svårt över telefon
men när jag har dig nära vill du därifrån
jag vet att du har tänkt
men berätta hur du mår

Jag försöker träffa andra men det är inte så lätt
jag har försökt att tänka bort dig på alla sätt
det är dags att lägga på men att stanna känns så rätt

Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

Nej, jag är inte död än

Men jag är däremot småstressad, så detta blir återigen ett snabbisinlägg (och förlåt för den dåliga uppdateringen). De senaste dagarna har jag inte ens haft tid att sitta framför datorn så nu blir det att ta en lista över saker jag gjort utan inbördes ordning för jag minns nämligen inte;

- Skrivit min första tenta och säkerligen gjort bort mig
- Börjat råplugga på elläran som nästa tenta berör
- Varit hemma hos Ed
- Träffat en väldigt onykter, men väldigt glad och social Simon
- Gjort högskoleprovet på Latinskolan
- Varit i Lund fler timmar än jag kan räkna till
- Försökt bestämma mig gällande hur jag känner
- Pluggat lite till

Lät väl som några spännande dagar? Har garanterat missat en massa, men det får så vara. Ska fortsätta plugga nu, tyvärr så öppnar sig ju inte boken av sig själv. Skriver mer när det händer mer än kondensatorer, tentor och Gaussytor i mitt liv.


Dan före dan som inte är dopparedagen

Imorgon är det tenta. Jag vill kräkas. Det enda jag har gjort i en månad är att plugga på den jävla mekaniken, men det är som vatten och olja (tänk viskositet och polaritet typ), allt bara glider bort igen. Så imorgon skall jag sitta i matteannexet i sex timmar och lida kopiöst för ingenting. Inte ett jävla skit. Jag är nästan förbannad. Jag vet ju att allt brukar gå som en dans för mig annars. Detta är verkligen en ny erfarenhet. Nu vet jag hur personer utan läshuvud känner sig.

Dagens påpekande - "Man vill ju vara en cosinuskurva, då börjar man ju på topp! Hm, men samtidigt så är man ju lite efter.." Naturarskämt så in i helvete.. Men när man suttit i Rydbergs dag ut och dag in fjorton dar i sträck så är de torraste skämten hysteriskt roliga.. Eller nej! Det roligaste idag var ju ändå när vi satt och pluggade på gamla extentor och en fråga handlade om grisbilar. Vi, som inte vet sådant, googlade. Vad fick vi fram? Inte en bil iaf. Undrar om vår lärare vet vad han frågade oss om? Hm, vi vet att de har en konstant effekt på 30 kW iaf.. Och att de inte retarderar likformigt i uppförsbacke. Typ.

Träffade Simon på bussen imorse. Alltid trevligt, ser honom väldigt sällan nu för tiden. Kom iaf överens om att vi två, Ellen och Saga ska dränka våra sorger tillsammans när tentaveckorna är över. För Simon är det iofs redan imorgon, för mig är det inte förrän nästa fredag. Men strunt samma, jag har ju åtta dagar på mig att plugga ellära (får inte alls panik när det slår mig att jag pluggat fyra veckor på mekaniken och inget alls på det andra..).


Jag längtar nu tills detta är slut. Helgen efter elläratentan så ska jag sova. Massor. Ta igen all förlorad sömn på en och samma helg. Ni kommer nog inte se så mycket av mig då ;) Eller så passar vi på att ta igen allt vi missat under mitt frånfälle! Men det tar vi då det med. Just det! Samma kväll som elläratentan så ska jag på halloweenfest på Vildanden i Lund. Vad bör man klä ut sig till? Och hur hittar man dit?!

 


Teodiceproblemet

Hur kan Gud vara god när han utsätter mig för denna horribla mekaniktenta?!
Och annat skit också för den delen..

Jag vill inte ha det såhär. Men när det gäller honom, har jag då något val?

Han har glömt bort mig nu

I wanna ask you -
Do you ever sit and wonder,
It's so strange
That we could be together for
So long, and never know, never care
What goes on in the other one's head?

Things I've felt but I've never said
You said things that I never said
So I'll say something that I should have said long ago:

You don't know me
You don't know me at all

You could have just propped me up on the table like a mannequin
Or a cardboard stand-up and paint me
Any face that you wanted me
To be seen.
We're damned by the existential moment where
We saw the couple in the coma and
It was we were the cliché,
But we carried on anyway.

So, sure, I could just close my eyes.
Yeah, sure, trace and memorize,
But can you go back once you know

You don't know me
You don't know me at all

If I'm the person that you think I am
Clueless chump you seem to think I am
So easily led astray,
An errant dog who occasionally escapes and needs a shorter leash, then
Why the fuck would you want me back?!

Maybe it's because
You don't know me at all

So, what I'm trying to say is
-What?
I'm trying to tell you
It's not gonna come out like I wanna say it
Cause I know you'll only change it.

You don't know me
You don't know me at all

Allmänna funderingar

Livet på universitet bjuder konstant på överraskningar - men samtidigt så är det verkligen det mest slentrianmännisga jag varit med om. Alla dagar ser likadana ut, det spelar ingen roll om det är vardag eller helg. Enda skillanden är att du inte har förläsning på helgen, du har bara mer oabruten studietid.
Jag vet inte om det här är min grej alltså. Många dagar känns det som om jag bara pluggar och pluggar utan att varken kunna minnas något eller att ha blivit klokare. Och till vilken nytta? Jag kommer ju ändå kugga ändå, dagens pluggscession i skolan är ett nytt bevis på det.. Jag kanske inte är tillräckligt bra förberedd för den här utbildningen ändå. Men vad ska jag göra istället? Jag vägrar att gå hemma och vara arbetslös tills september nästa år. Och mardrömsscenariot är ju om jag inte skulle komma in på MAH då heller. Vad ska jag då göra med mitt liv? Leva på bidrag och ha sovmorgon varje dag? Nej. Jag är ämnad för något större. Men vad? Just nu verkar det inte vara fysik iaf..

Lördag - fem dagar till undergången

Var i skolan idag som vanligt, kom nyss hem och sitter nu och renskriver anteckningar. Känns väl sådär. Satt med en gammal tenta i skolan idag och vi var åtta personer som lyckades lösa halva tentan på fem timmar. På torsdag ska vi lyckas lösa en hel tenta på sex timmar. Ensamma. Hur skall detta sluta?
Men iaf, drömde en massa konstiga drömmar inatt om museer, björnar, skidåkning och annat trams. Det dumma var att jag inte kunde somna om efteråt. Skickade ett sms till Ola vid halv 4 och då var han fortfarande uppe. Förstår mig inte på nattmänniskor. Men iaf, ynka tröst därifrån, han var väl upptagen med annat. Vaknade sedan vid 7 igen när klockan ringde och det kändes som om någon fyllt min hjärna med gelé medan jag sov. Med andra ord - min förkylning är på ingång igen. Trodde att jag besegrat den men nej, det är en envis jäven den här gången. Så ikväll, trots planerad utgång antingen till Dirty Frank eller någonstans i Malmö, så blir det återigen att sitta hemma och tycka synd om mig själv. Men ja, antar att jag överlever den här gången också. Det brukar jag ju göra.

Kent

I mars, Julia! Och vi ska dansa töntdansen varje dag och älska alla som heter Jocke <3



Sex dagar tills jag trillar av pinn

Sex dagar. Det är typ ingenting, max någonstans i storleksrdningen 140 timmar. Det är ingenting - INGENTING!! Jag kommer gå under, är fullkomligt övertygad. Jag tål inte stress bra, det vet alla som känner mig. Jag behöver lugn och ro att smälta saker, inte få dem upptryckta i ansiktet när jag inte är förberedd. DETTA ÄR INTE OKEJ!! Carl Erik kan ta och trycka upp sin tenta någonstans, jag tänker dock inte låta den bli min död!!

Minisemester i vintermörkret

Ola bokade en weekend till oss i december idag. Till Tylösand Spa och Hotell i Halmstad. Tre dagars avslappning, träning och annan hälsogrejs. Inte illa pinkat.


Ny labbrapport

Sitter med en ny labbrapport nu (typ femte på två veckor). De vanligaste orden jag använder är tjocklek, styvhet och kulor. Det låter väldigt fel.

Glädjestund

Fick tillbaka min första labbrapport idag. Inga dåliga kommentarer och ett betyg på 80%. Helt okej!

Kom på en sak

Det borde uppfinnas specialvaxremsor till gamla gubbar. Det hade nämligen sett mycket bättre ut om de inte hade haft mer hår i näsan än på huvudet.


Säljs snart till en farbror nära dig


Snabbisbloggens återkomst

Har tenta nu den 22e och den 30e, dvs att det börjar bli dags för mig att stänga av mitt sociala liv. Detta, mina vänner, är självklart inget jag ser fram emot, men det är något som måste göras. Tar mig bara en liten paus just nu för att berätta om min underbara vecka - jag är ledig enligt schema måndag, onsdag och torsdag. Låter väl inte helt fel? Dock så betyder detta endast ca en timmes sovmorgon eftersom man ändå åker in till skolan för att panikplugga tillsammans med de andra.
Och jag kan också berätta en glädjande nyhet! Idag bokar Julia biljetter till mig och henne både till Winnerbäck i november samt till Kent i mars. Kärlek <3 Detta kommer bli underbart, inte sant, Julia? Du och jag mysandes i konsertmörkret ;)

 


Fysikfilosofi

Determinismen: Gud är en hypotes som inte är nödvändig i mekaniken. Fria viljan bevaras istället i kvantmekaniken, obestämbarhetsrelationen och kaoset.

Visst är det vackert?

Idag känns det.. annorlunda

Ibland känns det som om vi tar varandra för givet, han och jag. Vi bryr oss kanske inte alltid om ifall något vi säger eller gör sårar den andre något, vi är nämligen så vana vid att den andre alltid finns kvar ändå.
Det är över ett år sedan vi tog upp kontakten igen och jag kan inte påstå annat än att det har hänt en hel del sedan dess. Vi har skrattat, gråtit och skrikit, men dock har vi inte låtit det gå ut över varandra riktigt ordentligt. Att bråka, nej, det har inte varit vår grej alls. Dock så hände något igår som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Några felvalda ord som stack till, en bitsk kommentar tillbaka och endast ryggen att titta på när det var dags att sova.. Det var annorlunda, det kändes inte okej. Och egentligen vet jag inte ens vad jag ska skylla på. Fotbollen är det som ligger närmst till hands men jag har svårt att tro att något sådant banalt som en förlorad match ska kunna sätta en sådan kil mellan oss efter såhär lång tid. Antar att det var något annat som fick oss att tända till igår. Tyvärr så vet jag inte vad det var bara.

Äntligen helg

Tyvärr så känns det som vilken annan dag som helst eftersom jag gick upp tidigt och spenderade hela dagen i skolan. Vaddå ambitiöst? Inte alls. Men tentan närmar sig verkligen med stormsteg nu.

Ikväll är det fotboll som gäller igen. Sverige-Danmark skall ses på Harry's uppe i stan. Öppen inbjudan, ju fler desto roligare. Ses vi 7, matchen börjar 8. Pusspuss

Att ha någon på huvudet

When I'm with you, are you somewhere else?
Am I gettin' thru or do you please yourself?
When you wake up, will you walk out?
It can't be love if you throw it about

I don't wanna touch you too much baby
'Cos making love to you might drive me crazy
I know you think that love is the way you make it
So I don't wanna be there when you decide to break it

Love bites, love bleeds
Love lives, love dies
Love begs, love pleads

Fredagen i punktform

  • Gick upptidigt som fan och lät Tove sova vidare
  • Bråkade med pappa om vem som skulle sitta var vid frukostbordet
  • Träffade Simon på bussen, har inte hänt på veckor
  • Hade sjuk tråkiga semenarium i termodynamik
  • Lunch med Julia och Sofie
  • Hem fort som fan och åkte sedan till Malmborgs
  • Pluggeliplugg och ännu mer plugg

Och snart ska jag (efter att jag pluggat ännu mer);

  • Göra mig i ordning
  • Åka till Lund för sittning på Fysicum
  • Sova??

Torsdag

Har inte så mycket att skriva förutom att jag har panik. Vilket suger. Men tentorna är snart över och då ska jag se om jag kan hitta alla mina försvunna vänner igen. Men nu ska jag plugga och sen plugga lite till. Kanske unnar mig en kopp kaffe hos Lange senare ikväll men jag får se. Ska försöka bli vän med kryss- och dotprodukter först.

Tisdag idag

Hade Ola här inatt, fick alltså gå upp tidigt trots att detta är min första officiellt lediga dag sedan den förste september. Men jag klagar inte, kan genomlida mycket för en uppvärmd säng ;) Gick och lade mig efter att han gått, gick inte upp igen förrän vid halv 11 och då endast för att jag kände mig tvungen då Emma skulle komma vid halv 12. Skitsnack, skratt, lunch, mer snack, genomgång av mitt gamla skolmaterial och lätt ångest. Underbar dag helt enkelt. Hon gick vid halv 4 och ungefär då satte jag mig med läxorna och med dem sitter jag fortfarande. Och jag äter nötter. Och pratar med misekisen (han har ju inte blivit deporterad till Höör än som tur är). Ska sitta till 9 kanske, då är det ju säsongsstart för husfruarna ;) Ola, sugen?? Och imorgon är det sovmorgon. Trevligt värre, har heldagslabb dock så har jag otur är jag inte hemma innan 7.. Blä.

Att vårda något man tycker om

I mina förkylningsfunderingsstunder så är jag ytterst filosofisk. Idag kom jag fram till att vänner är som krukväxter. Man måste älska dem, vårda dem och prata med dem för att de inte ska försvinna. Jag kom också fram till att vissa vänner är som kaktusar. Dessa behöver inte lika mycket uppmärksamhet, det räcker att man ser till dem då och då för att de ska må bra. Det är sådana vänner man ska ha, sådana man kan ringa en gång i månaden och ändå få känslan av att det var igår man pratade. Emma är en sådan vän. Hoppas hon fortsätter med det också <3


Horribelt

Jag har inget annat ord än "självplågeri" för det telefonsamtalet. Men samtidigt kände jag att jag var tvungen. Vissa saker måste få komma ut och i det här fallet var det bara honom jag kunde prata med. Var tvungen att dela de tankar och känslor jag haft de senaste månaderna och verkligen få dem utr systemet. För det har varit hemskt, riktigt hemskt, att se sig själv gå längre ner i det djupa hålet där man konstant frågar sig själv varför man inte duger. Och sen vissa samtal och händelser.. Ja, var tvungen att lufta det. Problemet är inte jag själv iaf, det har jag kommit fram till nu. Men jag var tvungen att berätta varför jag var arg och ledsen. Verkligen berätta varför jag mått skit och vad det berott på. Men nu vet han iaf. Ska försöka sluta gräva i det nu. Men som sagt - vissa saker glömmer man aldrig och man fortsätter konstant titta efter dem på bussen..

4e oktober

- Jag vill, men jag borde kanske inte säga det...
- Vaddå?
- Stella, är jag blind?
- Vad menar du?
- Ja, du vet, du brukar ju hålla med när jag säger att jag inte ser vissa saker..
- Ja..?
- Är jag blind för något du har gjort?


Ett uppvaknande, tvekan, en kyss. En skoldag, ett telefonsamtal till bästa kompisen, övertygelse, ett besök på hans jobb.. Kyssar i regnet. Massor.

Två år sedan idag. Vissa saker glömmer man inte. Någonsin.

Just rub it in my face, darling

Det pisseregnar utanför, jag har snor i hela hjärnan och det känns som om jag ska hosta upp mina lungor när som helst. Vad får jag då som uppmuntran? Jo, ett sms från min käre morbror. Inget fel med det förutom att jag blev ännu mer less på min nuvarande situation. Han och den nyblivna frugan är på bröllopssemester i Barcelona, njuter av 30 graders värme och sol. Vad mer? Ikväll ska de på Zlatans födelsedagsfest hemma hos honom och sen så ska de iväg och se när han spelar match någonstans. Allt för att Sissi känner Helena samt att hon är Zlatans frisör. Varför, VARFÖR, händer det inget spännande i mitt liv??

(Har inte gått och blivit fotbollsfrälst och tycker verkligen inte att Zlatan är Messias, vi får skylla på den jävla förkylningen. Men visst hade man velat vara med?)

Det blir verkligen aldrig som man planerat

Idag skulle jag egentligen på sittning på SSK och sedan dansa loss på Foxen med Saga. Men det blev inte så. Varför? Jo, en jävligt passande förkylning kom och lade (min) näsa i blöt. Så det blir att sitta hemma ikväll och tycka synd om mig själv, dricka te och äta kanelbullar.

Imorgon har det varit planerat sedan länge att jag skulle med Ola till Revingehed. Men det blev inte så heller. Varför? Jo, fortfarande den här dumma förkylningen. Hade inte klarat av att gå runt och kallprata en hel dag..

Och söndagen sen då.. Det blir verkligen aldrig som man tänkt sig, men den här gången kan jag inte skylla på förkylningen.

Och tillsist - klart att det svider att vara substitut, alla vill vi ju vara orginal. Men man får ta det som det kommer.


För att den får mig att tänka på honom



You are my sweetest downfall
I loved you first, I loved you first
Beneath the sheets of paper lies my truth
I have to go, I have to go
Your hair was long when we first met

Samson went back to bed
Not much hair left on his head
He ate a slice of wonder bread and went right back to bed
And history books forgot about us and the bible didn't mention us
And the bible didn't mention us, not even once

You are my sweetest downfall
I loved you first, I loved you first
Beneath the stars came fallin' on our heads
But they're just old light, they're just old light
Your hair was long when we first met

Samson came to my bed
Told me that my hair was red
Told me I was beautiful and came into my bed
Oh I cut his hair myself one night
A pair of dull scissors in the yellow light
And he told me that I'd done alright
and kissed me 'til the mornin' light, the mornin' light
and he kissed me 'til the mornin' light

Samson went back to bed
not much hair left on his head
Ate a slice of wonderbread and went right back to bed
Oh, we couldn't bring the columns down
Yeah we couldn't destroy a single one
And history books forgot about us
And the bible didn't mention us, not even once

You are my sweetest downfall
I loved you first


Sjukling :/

Hatar att vara förkyld, det tar liksom udden ur allt annat. Just nu känner jag mig som värsta snormonstret som hostar ner allt i sin väg. Riktigt äckligt är det (om ni inte förstår det kan jag ge er en ännu bättre beskrivning senare). Sitter med ännu en labbrapport som måste bli klar idag eftersom jag ska göra en ny labb imorgon, tror att jag kan hinna om huvudvärken lättar..

Annars? Nej, inget särskilt. Längtar till söndag då jag ska unna mig en sovmorgon bara.. Lite tentaångest, lite vanlig ångest och lite småförvirrade tankar om hur jag ska hantera vissa situationer. Men det tar vi senare.

Mer? Jo, har kommit fram till att mina chauffördagar snart är till ända! Lange gör halkan idag, Ola har precis klarat uppkörningen och vad jag vet så är det fler som håller på att övningsköra. Hoppas alla är fullt medvetna om att ni nu ska köra mig i ett år eller något ;)

Igår var faktiskt en lycklig dag annars - säsongspremiären av Grey's! Vilken lycka! Efter en supersnabb runda på MQ:s klubbkväll var det att köra rally hem för att inte missa något. - Och vilken säsongspremiär sen! Herregud, intrigerna, händelserna.. Detta blir en bra höst (i teve-väg iaf), det känner jag på mig.

Och Tove är borta. Eller ja, nu vet jag var hon befinner sig iaf, men ni anar inte hur orolig jag har varit. Att inte veta var hon är eller om det hänt något eftersom hon inte svarat på sms eller när man ringer.. Det har varit några jobbiga dygn, herregud, hon är en av mina närmsta vänner, det var riktigt hemskt. Men Tovegumman, se till att bli bättre nu och kom hem! Och glöm inte att vi finns här var gång du behöver oss <3


RSS 2.0