25 och lätt (nej, allvarlig) seperationsångest
Lämnade in hemtentan idag, så äntligen är samhällskursen över! Nu är det faktiskt bara ett matteprov, en inlämning i idrott, en i svenska B och sen projektarbetet. Efter det så bär det av till Prag! Sen så är det student och sen kommer det efterlängtade sommarlovet. Längtar.
Har försökt få tag i John x antal gånger idag. Har lockat med allt från middag till jag vet inte vad. Vill träffa honom helt enkelt, för det är på tok för tomt i mitt liv utan honom. Han är ju ändå den jag pratat med om allt genom åren, den som delat mitt liv, min säng och varit mitt allt. Det är han fortfarande och jag vet inte om han förstår hur mycket jag lider när jag är ensam och utan honom. Jag kan inte leva utan den killen, helt enkelt. Vet inte vad jag ska ta mig till för att få honom att se mig igen.