.

Jag är en sån som inte bör lämnas ensam. När jag väl låter tankarna vandra så blir jag smått apatisk och handlingsförlamad. Jag måste ha någon hos mig, vem som helst, även om jag föredrar vissa framför andra.
Sitter här själv nu. Jag har ont i kroppen och feber, men ingen ork att göra något åt det. Vill bar lägga mig i sängen och smälta bort. Eller få någon att hämta en alvedon till mig. Eller slå mig i skallen så att jag iaf får sova lite. Men jag vill inte heller sova egentligen. Inte ensam iaf.