Ångest
Så sant. Men hur lever man upptill detta? Det är meningen att jag ska må bra, det är ju det första jag ska prioritera, men samtidigt så vill jag ju att alla andra ska vara glada med mig. Det fungerar inte om jag måste sätta mig själv i första rummet.
Just nu är "ångest" det jag lever på, det som syresätter mig och håller mig igång. Det känns som om jag inte kommer ihåg hur det är att leva utan. Hur var det när allt var sorglöst, pirrigt och typ rosa?? Jag har nästan glömt, tro det eller ej..
En kyss i småregnet vid en lyktstolpe.. Och vilken kyss sen! Det är ett av mina glada minnen. Finns det fler? Kan jag få fler? Hur, när var i så fall? Herregud, min hjärna går på högvarv just nu.. Vet inte vad jag ska göra..
Får jag vara självisk? Bör jag?
Kanske.
haha.Nja,det är ju dem som ska ge mig presenter som drabbas...hehehe...Nä,bara man mår bra och har trevligt men sina nära och kära.det är det enda viktiga
.. vet inte vad jag ska säga.. bör jag säga något?
WHAT? :O två lektioner?
vi har typ 5 lektioner på fredagarna -.-'
Va?
Kan faktiskt inte hålla med din goda vän Stella.. "När det gäller kärlek måste man vara självisk"... Man är inte ensam inom kärlek.. man är två! Det ÄR en gemenskap... Förlåt men så känner jag..
men jag tycker att hon har rätt - ibland måste man vara självisk för att må bra. det gäller även i ett förhållande..
Finns alltid gränser på hur långt man kan vara självisk isf, om man drar ämnet inom ramen för ett förhållande..
Bara man inte är för självisk, så. <3
Jo söt.. Jag vet att det var bättre förrut... Men jag vill försöka iaf, vad jag inte gör är att "jag vill tro att det blir bättre", utan jag tror på att det kan bli bättre igen.
så fint på något sätt. fast det borde vara ledsamt. eller?
Självisk på så sätt att man gör det som känns bäst för sig själv, och inget annat. men å andra sidan (som ovan sagt) handlar det i slutet om två personer, och man måste ju också ge för att få ta!
Hoppas allt ordnar sig!
Skumtomtar är galet underskattat! Så. himla. gott!
